Bland annat nämner han att rökelse användes i Ely Cathedral i England åtminstone fram tills 1747. Bruket upphörde då
Dr. Thos. Green, one af the Prebendaries and now (1779) Dean of Salisbury, a finical man, tho' a very worthy one, and one who is always taking snuff up his Nose, objected to it under Pretence that it made his Head ache.Här har Dix en fotnot som förtjänar att citeras i sin helhet:
Brit. Mus. Add. MS. 5873, f. 82 b, citeed in Hierurgia Anglicana, ed.2 Vernon Staley, London, 1902, ii., pp. 183 sq. The devastating effects of incense on the physical system of many modern English protestants are well known. Curiously enough there are no complainys of them from the seventeenth century English puritans and they were totally unknown the the jews and pagans of antiquity, or to the christians of the first 1,500 years. Dr. Thomas Green appears to be the first recorded sufferer, and deserved to be sympathetically commemorated as such. (Min fetstil.)
Visst är det märkligt att denna överkänslighet mot rökelse enbart verkar drabba protestanter, vare sig de vare anglikaner eller lutheraner?
Ännu märkligare är att den uppenbarligen kommer av att man ser rökelsekaret! Jag har nämligen sett folk som börjat hosta när rökelsekaret har passerat dem i processionen. Problemet var bara att vid det tillfället hade kolen, och rökelsen, ännu inte tänts. Är det då kolen som är problemet? Kan dessa människor inte heller grilla, eller gå och handla under sommarmånaderna då det ju finns kol i de flesta affärer? Eller är det metallen i rökelsekaret (oftast mässing), som utlöser denna hosta? Måste vara en jobbig allergi som drabbar via synen...
14 kommentarer:
Så du menar alltså, med anledning av citaten från artikeln;
att om en sjukdom/allergi inte funnits under 1500-1700 år tidigare, så kan den inte uppstå nu?
Så kan man läsa din kommentar - hoppas du är medveten om hur "nedlåtande" du låter för de som har avvikande åsikt...
Spelar det verkligen ngn roll, om det är psykiska eller fysiska orsaker till att folk upplever rökelsen som besvärande?
"Det är barmhärtighet jag vill se, inte offer." (Matt9:13)
Nej, jag menar att det är märkvärdigt att en sjukdom/allergi verkar beroende av religiös åskådning. Särskilt i samhällen som inte är slutna, och därmed inte drabbas av inavelsproblem.
Vidare är det märkligt att det faktiskt inte finns några medicinska bevis för just överkänslighet mot rökelse. Jag kan köpa om det är så att man tycker att rök i allmänhet är besvärande (det kan jag för övrigt själv tycka ibland), men oftast så är det ju enbart rökelsen man har problem med. Min fråga är då varför?
Vilka ämnen är det som är problematiska, och kan vi i så fall undvika dessa ämnen?
Och ja, jag menar att det är skillnad på en dokumenterad sjukdom och denna protestantiska överkänslighet mot att se ett rökelsekar. Det finns väl ingen som säger att hypokondri är bra och bör uppmuntras?
För övrigt så är barmhärtighet inte att avskaffa alla bruk som någon i församlingen kan tycka illa om, då skulle vi inte kunna göra något som helst! Det är alltid någon som tycker det är något fel med gudstjänsten, med textläsningen, med bönen, med prästen, med bänkgrannen...
Jag håller med bloggförfattaren! Detta är en god beskrivning av verkligheten.
Rökelseallergi existerar inte i romersk-katolska och östkyrkliga sammanhang: hur kan det komma sig?
Jag måste låna dessa citat till bloggen Kyrkliga Betraktelser!
Vad jag känner igen detta! Mina föräldrar som är väldigt allergiska, var en gång med på både vesper och högmässa här i S:t Laurentii när rökelse användes: nytt var det och de tyckte säkert det var fint, men några allergiska symtom fick de inte alls!
Men däremot finns det låg- och gammalkyrkliga som genast börjar hosta och vifta - vilken slump...
Som sagt;
nedlåtande! "...sa Bull"...
Vad är det som är nedlåtande? Synen att det faktiskt är konstigt att det mest är protestanter som har problem med rökelse? Katoliker och ortodoxer verkar inte ha några problem, och de använder ju rökelse i betydligt större mängder.
Är det så att man har teologiska problem med rökelse så bör man vara ärlig nog att säga det. Likaså om man vill hävda att det inte tillhör vår tradition.
Problemet med det argumentet är naturligtvis att inte heller ljus på altaret, ljuständning för de döda, albor, röcklin eller något annat utöver kaftan och prästkappan egentligen tillhör vår tradition...
"Problemet med det argumentet är naturligtvis att inte heller ljus på altaret, ljuständning för de döda, albor, röcklin eller något annat utöver kaftan och prästkappan egentligen tillhör vår tradition..."
Njae, nog är väl ändå "vår tradition" äldre och mer katolsk än 1700/1800-talet? Vi måste sluta tro att Svenska kyrkan började vid reformatione!
Jo, precis!
Men om man väljer att ha synen att "vår tradition" är fixerad i 1700-talets ortodoxi, så bör man vara beredd att ta konsekvenserna av det.
Det är ju så att högkyrkligheten, med rätta, har återupptäckt/återuppväckt Svenska kyrkans katolska arv, vilket har haft konsekvenser för hela Svenska kyrkan, bl.a. vad gäller liturgi, liturgiska kläder, kyrkorummets utformning och mycket mer.
Mmmm. Som högkyrklig beklagar jag djupt att jag börjar nysa när rökelsen sprider sig i stängda rum. Det är trist, och jag har ingen aning om detta är en underlig, undermedveten rest av 1700-talsortodoxi, men jag misstänker att det snarare har att göra med överkänsliga slemhinnor... Sedan kan ni vara hur spydiga som helst om det gör er gladare, men för mig är det ett beklagligt faktum, jag kan helt enkelt inte vistas i rum där rökelsen ligger tät (men det gäller även rum där det är många andra rökare, eller stark parfym).
Dessutom är jag övertygad om att det finns gott om katoliker och ortodoxa som inte heller tål den, men har mindre att säga till om i frågan.
Visst kan det vara så att överkänsliga slemhinnor reagerar. Frågan för min del är bara vad de reagerar mot!
Är det så att rökelsekaret inte har rengjorts de senaste 5 åren, och det sitter en hel del skit i dem, så kan det påverka efter vad jag har hört. Det är ju dessutom ganska enkelt att fixa.
Är det så att det är ett ämne i själva rökelsen man använder, så kanske det hjälper med ren rökelse ("frankincense") utan tillsatser?
Eller är det till och med så att mängden rökelse i förhållande till utrymmet spelar roll? Det måste ju rimligtvis vara skillnad på en katedral som rymmer 1000 pers och en liten kyrka som rymmer 150 pers.
Vad gäller katoliker och ortodoxa så borde det finnas de som har problem, men det kanske är som du säger, att de inte är lika högljudda.
Ingen aning faktiskt (och tack för ett sakligt svar på mitt lite stingsliga inlägg ;o), jag tror att det är just röken (eftersom jag reagerar även på annan rök), men visst kan det vara taskigt rengjorda kärl, vet ej. Och det är ju också så att det verkligen inte är alltid jag reagerar, men det skulle ju inte vara så himla lyckat om celebranten började hysteri-nysa mitt under prefationen... *ler*
Nu lär jag inte behöva oroa mig, resten av min församling är inte särskilt inne på rökelse, så det förblir ett lätt perifert problem, mycket mindre störande än nyrökta kollegor eller tanter med mycket parfym.
Jag känner verkligen igen det här - har funderat på att tända en mycket mild liten bit under en middagsbön i kapellet på Pastoralinstitutet i Uppsala, men varnades omedelbart för vilka reaktioner som kunde utlösas. Det var dock ingen allergiker som invände, utan några som agerade för andras eventuella räkning... Dessutom kunde ju doften hänga kvar långt senare!
Under mina år vid teatern lärde jag mig att det räckte att förevisa en otänd cigarret eller pipa på scenen så fylldes salongen av hostanden.
Ja man talar såsom man har kunskap och förstånd !
Många personers problem med rökelsen har två skäl som är väl kända.
1. Man har då en billig rökelseharts som är parfymerad med citrus.
Rökelse skall innhålla äkta Commiphora Myrrha,vilken är lokalbedövande och slemhinneavsvällande dvs. astamtikers problem t.o.m. avvärjs med Myrra.
2. Det typ av kol som oftast användes här i sverige innehåller en en antändningsblandning av "svartkrut" som är huvudorsaken till allas slemhinne-problem.
Vanligt Träkol skall användas varpå inga problem erhålles.
Följer man dessa 2300 åriga kunskapen så har man inga bekymmer alls.
Jag själv, suckar endast och säger återigen. Men snälla nån, får man inget lära sig nuförtiden. Är det bara vi gamlingar som håller oss uppdaterade med både gamla och nya forskningsrön.
Förresten en prästutbildning som icke ens håller detta låga mått av ringa kunskap, tja vad skall man säga,....egentligen.....?
Vad trött jag blir på dagens okunskap...håhåjaja....såå trött !
"Gammelgubben"
PROTESTANTER OCH PAPISTS-SKÖKOR !
Usch vilka skällsord och "nidnamn" !
Jag uppmanar samtliga att sluta använda sig av dessa anskrämliga,oförskämda samt orena uppkasten av utslungade vidrigheter !
Det passar sig icke alls, av en blivande kristen presbyt att så travestera okvädningsord vilka stamma från 30-åriga krigets Hetspropaganda, mellan de båda stora kontrahenterna ifråga.
Nej vet ni vad, det heter de facto:
Evangelisk Lutherska Kristna eller Romerska Katolska Kristna.
I dagligt tal Kristna i den Svenska Kyrkan eller Anglikanska kyrkan.
Eller den Rom.Kat.Kyrkan, skall det vara så svårt att ihågkomma.
Ja ja nu är ju all utbildningar på en så låg nivå att, samtliga av idag skulle blivit kuggade för endast 50 år sedan. '
Men ändå,
snälla försök !
"Gammelgubben"
Skicka en kommentar